tisdag 27 juli 2010

Snart hemresa

Dagarna springer fram här nere i Marocko. Knappt har jag vaknat förrän det snart är kväll och tid att lägga sig. Det är nu bara en dag kvar här nere. På torsdag morgon börjar vi resan hemåt. Det är med blandade känslor. Självklart är det skönt att komma hem men det är så ljuvligt här nere så jag kan lugnt spendera två månader här utan att blinka.

Ikväll ska vi göra henna. Henna är ett pulver som vi blandar med te, citron, cola och vatten och är ätbart då det enbart kommer från växtriket. Sedan ska vi köpa färdiga mallar som vi klistrar på händerna. Oftast brukar en kvinna som vi känner måla mönstren direkt på handen med en spruta. Men kusinen som vi hade tänkt fråga är hemma med sjuka barn. Och sjuka barn vill jag inte ha. Så vi kör den enkla vägen. Det brukar bli fint det också. Även om svenskar oftast inte tycker hennamålningar är fina. Att måla händerna och fötterna med henna är en tradition som man gör vid alla fester så som dop, bröllop och vid ramadan. När jag gifte mig var jag enormt vackert målad. Så vi firar alltid vår avfärd med hennemålningar.

I morgon är sista dagen så då blir det till att packa klart och bara mysa. Ikväll ska jag börja packa lite så att alla presenter blir nerpackade ordentligt. Jag ska hämta ut lite pengar också så att min mans syskon får lite. De behöver pengarna mer än vad jag gör. Min man får ge till sin pappa och mamma.

Det jag alltid saknar enormt i Sverige förutom alla mina släktingar i Marocko som verkligen är som min andra familj är att kunna få massage. Igår kväll hade jag varit på stan med min svägerska och kom hem med ont i foten som vanligt. Jag bad min svärmor massera med olivolja och det är så himla skönt. Både min svägerska och min svärmor är jätteduktiga på att massera. Jag mår alltid så mycket bättre efter deras behandlingar. De gör allt för mig. De ser mig som en dotter i familjen och jag känner mig verkligen som så också. Alla min mans bröder är som bröder till mig med. De har verkligen tagit mig till sig och det är väl därför som jag njuter så av att vara här för jag känner mig så väl tillmods.

1 kommentar:

  1. Linda Hamrin Sundkvist27 juli 2010 kl. 22:04

    Det låter underbart Linda!

    Kram Linda

    SvaraRadera