Jag överlevde helgen ;)

Den här helgen tog verkligen musten ur mig, men på ett roligt sätt. Först hade barnen tränat fotboll som vanligt tisdag, onsdag och torsdag. Båda tränar tisdag och onsdag medan grabben tränar även torsdag. Det är alltid ett pusslande om hur de ska ta sig dit och hem men med snälla goa vännen S och en underbar man så löser det sig. Jag tar nämligen bara hemvägen.
Därefter var det så dags för matcher. Vi trodde från början att dottern hade en match och sonen två, vilket de var kallade till från början. Helt ok med andra ord.  Men på grund av för få barn till matcherna tillkom några extra matcher för våra. Så helgen såg ut så att på fredag kväll spelade dottern på hemmaplan. Tog en vinst så vi var glada men trötta. Grabben hade följt med en kompis på disco och kom hem vid halv tio lite trött och slut. På lördag morgon var det bara att kliva upp tidigt för grabben skulle följa med sin kompis och hans mamma S och bröder för att stå i klubbens cafeteria en stund. Vid 10 på morgonen åkte jag sedan och lämnade dottern hos kompisens mamma S och hämtade upp grabbarna, hennes och min för att ta dem till en bortamatch. Dottern var extrainkallad och blev lämnad kvar hos S för hon hade en hemmamatch samma tid som grabbarna spelade bortamatch. När matcherna var klara, förlust för grabbarna men vinst för dottern åkte vi alla och åt på Heron City (vem skulle orka laga mat efter alla aktiviteter) och därefter åkte vi och bowlade. Jättekul!!! Kvällen spenderade vi med en fika hos S efter vi hade handlat på Willys. Sedan tog jag med mig S yngre söner, 6 och 8 år och min dotter och åkte hem. S fick ha de stora grabbarna hos sig för på söndag morgon var det också att kliva upp tidigt för att grabbarna skulle ha en bortamatch (därför var det enklast att de sov hos S som skulle skjutsa dem) och jag skulle ha de yngre barnen med mig i klubbens cafeteria. Alla barnen sov bra vilket var jätteskönt. Barnen skötte sig bra i cafeterian men grabbarna förlorade tyvärr sin match. Inte så konstigt egentligen för de spelade mot det lag som toppar serien och det var en 11-mannamatch som våra grabbar inte spelar så ofta än. Det var mest 98:or men våra grabbar var med och fyllde upp laget. Sedan kom de stora grabbarna hem och efter en dusch hade jag nog 4 stora grabbar hemma hos mig samt de tre yngre som redan fanns på plats. Resten av söndagen spenderade jag hemma och bjöd på korv med bröd. Det kan inte bli någon avancerad matlagning när energin går åt till alla aktiviteter. När barnen är så många hemma så är det alltid lungt och skönt. De leker och sköter sig själva. När sedan S kom och hämtade sina tre vid fyra tänkte jag krypa ner under täcket och bara titta på TV. Trodde jag....Halv fem ringer en tränare och undrar om vi kommer till en bortamatch. Tränaren behöver hjälp av min man så det vara bara för grabben att byta om. På en kvart var vi i bilen och sedan var det bara att köra till Nacka där matchen skulle vara, en halvtimmes körning. Tack och lov att det var sol på kvällen så jag slapp frysa och kunde bara sitta och njuta. Matchen förlorades men det var inte lätt att vinna när det i princip var bara 2,3 spelare som gjorde det de skulle, inklusive målvakten som var jätteduktig. Kvart i åtta på kvällen var vi hemma igen så då stupade jag rakt i säng. 5 matcher - två vinster och tre förluster var helgens göromål.

Barn

Vad är det som gör att nu för tiden så ska man skaffa tre barn? Är man mindre värd när man har två? Jag har två ganska stora barn nu och jag får fortfarande frågan om vi ska skaffa en till. Om jag då svarar nej så blir ofta repliken varför!

Nu är det ju så att jag gärna hade velat ha tre vilket gör att jag retar mig ännu mer på frågan. För det är inte jag som har bestämt hur det ska bli utan det är de högre makterna. Det innebär att jag får förklara varför jag inte kan skaffa ett tredje barn. Och förresten så är nog det bra för min man är heller ingen ungdom då han är 10 år äldre än mig och vår yngsta är 8 år. Snacka om att det skulle bli en sladdis. Men i och för sig skulle nog både jag och min man tycka att det skulle vara mysigt men så är det min kropp som har sagt nej.

Men det gör ju att jag är riktigt glad för de två jag har fått. Det finns ju de som inte kan få ens ett enda barn, även om de vill. Men på något sätt har jag börjat känna att det är status att ha tre barn. Att det skulle vara såå mycket jobbigare att ha tre barn och att jag då med två inte alls vet hur det är. Nej, det kanske jag inte gör men jag har ofta tre barn med mig när vi ska iväg någonstans. Den tredje är då inte min utan en grannes.

Nästan alla skaffar tre barn nu. Till och med de som knappt verkar gilla barn. Jag känner nog bara en familj just nu som väljer att bara ha två.
Själv upplever jag att jag inte har fått välja vilket gör det mer retfullt. Då kan alla argument ibland fara och flyga som att jag ska vara tacksam för två friska barn etc för det allt till sist handlar om är att jag är för sjuk, för handikappad för att kunna skaffa ett tredje barn. Och vem vill vara så sjuk att det hindrar så i ens liv. Jag jobbar fortfarande på acceptansen att jag är så mycket sämre än jag tidigare någonsin varit. Och det i sig är retfullt. Jag upplever mig själv som supergnällig just nu. Samtidigt kan jag känna att jag måste berätta hur sjuk jag är för att folk ska förstå. Jag måste sluta med det och låta människor förstå i sin egen takt. Ser de inte mitt handikapp med sina egna ögon så är de nog blinda. Jag ska egentligen inte behöva tala om det för dem. Och andra siden så måste jag berätta för att som frågar varför jag inte skaffar ett tredje barn hur sjuk jag faktiskt är och att det påverkar mitt liv så mycket utan mediciner att det inte är värt ens ett försök.

Men nu sitter jag här på första maj med vetskapen om att jag har gett mina två älskade barn en bra valborg men också att jag på grund av det inte kan göra något idag. Trist men samtidigt underbart att jag faktiskt fortfarande kan ge dem något vilket jag med all sannolikhet inte hade kunnat göra om jag hade fått ett tredje barn.

Mina två barn är värda all min "friska" tid som jag har vilket är bland annat en båtresa nästa helg. Så nu ska jag vila upp mig till den!