Kaos

Åh, vad jag längtar efter en whiteboard i köket just nu. Kaoset sprider sig i min hjärna. Hade redan innan mycket att tänka på inför morgondagen då jag ska få åka till en jobbarkompis och äta utan barn. Barnen ska då vara hos sin mormor. Men dit är det 10 mil och det ska hämtas på fritids och packas. Sedan tillkom utflykter för båda barnen som båda ska vara imorgon! Då slutade hjärnans komihåg att fungera. Dessutom har båda barnen matcher på bortaplaner med en timmes mellanrum på söndag. När jag såg det var det bara att skriva ner ett minutschema för jag kommer aldrig att komma ihåg vad jag ska göra när.

Nu har jag insett vad jag har min man till. Han blir extra saknad när sånt här händer. Men det gör mig också extra tacksam att jag har honom vilket i sin tur gör att han blir så mycket mer efterlängtad. 5 veckor är bra att vara ifrån varandra och längta. Att komma ihåg att inte ta varandra för givet.

Nu är det dags att skapa listor. Listor över morgondagen. Allt vad som ska inhandlas inför middagen och packas till övernattning. Jag hinner bara hem och vända imorgon så allt måste vara klart ikväll. Och just det, matsäckarna också. Jag som trodde att jag skulle få en lugn kväll idag.

Snart är det fest!

Nu planerar jag för fullt. Jag försöker få mig att komma ihåg vad jag ska inhandla till frukost. Det ska bli något storartat. Presenter är inhandlade och nästan klara. Jag ska bara slå in dem. Och komma ihåg alla presenter vart jag nu har dem....

Det är så klart Eid det handlar om. Avslutningsfest för ramadan. Barnen kommer att få nya kläder och en massa presenter. Jag kan ju inte skriva här vad de ska få ifall att de får för sig att läsa. I planerna ingår också att åka iväg på en fest hos en kompis. Om festen är på kvällen så kommer vi att gå på bio och äta lunch ute. Jag gör allt för att detta ska kännas att det är den största högtiden för oss. Till frukost har jag då tänkt att jag ska köpa chokladcroissanter och wienerbröd. Kladdkaka brukar det också bli. Frukt och juice ska också stå på bordet. Och en massa godis så klart. Ledigt får de från skolan, det är redan klart från rektorn. Jag ska bara lämna in en ledighetsansökan om det. Själv ska jag ta ledigt på årsarbetstid. Struntar i om jag hamnar på minus. Barnen är viktigare.

Det är roligt att höra att barnen ser fram emot dagen. De öppnar sin kalender varje dag och räknar på så sätt ner. Dotterns sa senast idag att hon önskar sig Hanna Montana serien i Eidpresent. Tänk om jag hade vetat det typ 24 timmar tidigare. Men nu har hon ju fått pengar av mormor så hon kan köpa den alldeles själv.

Jag hoppas att min man får en underbar Eid i Marocko. Det är 15 år sedan sist han firade med sin familj. Och detta år är det extra värt när hans mamma är sjuk. Vem vet om hon finns hos oss nästa år. Men jag hoppas och tror det. Hon är en seg kvinna den damen.

Åh vad jag ser fram emot nästa tisdag!!!!

Jag visste väl att det inte kunde vara för evigt. Nu börjar känningarna i kroppen komma allt mer. Det jag tycker är svårast just nu är nacken och muskelkrampen som blir. Kände av igår att efter jag hade varit ute och fikat med en kompis att jag var helt slut på kvällen. Känner av foten och benet mer än vanligt också. Eller snarare så är det normalt att jag ska känna av dem, men jag har njutit så att slippa.

Imorgon börjar allvaret. Sommarlovet för barnen är slut. Nu ska jag få ihop det alla föräldrar kämpar med. Läxor, middagar och träningar. Jag inser nu när jag är själv att det blir till att planera varje dag väl, mer än vad jag annars behöver. Allt för att jag ska hinna skjutsa barnen till två olika håll samma dag. Men samtidigt som det är stressande så är det roligt. Roligt att barnen har ett intresse som är bra för dem och som de tycker är kul.

Idag har jag lagat köttfärssås. Jag lagade en stor panna så att det räcker till fler dagar. En omgång till i kväll och till sonen imorgon efter skolan. Tack och lov att lägenheten är så städad att jag bara behöver plocka lite allt eftersom. Idag är det dock liggläge som gäller. Allt för att samla energi. Mina barn behöver den. Så ett varmt bad ska få bli pricken över I:et.

Min väns son fyller 9 år idag. Deras barn är lika gammal som min yngsta. Hans hustru har lagt ut fina bilder på honom när han har varit delaktig inför kalasen de tidigare åren. Han såg så fräsch ut då. Kunde knappt se bilderna utan att få tårar i ögonvrån. Han är så saknad, kan inte fatta att han har varit borta i 9 månader. Jag inser att jag ska vara glad för allt jag har. Oavsett hur smärtsam min kropp är så finns jag här med mina barn. Varje dag är en lycka att få dela den med mina mirakel!

Saknad och längtan

Pratade med min man igår. Det kändes skönt. Skönt att höra hans röst. Det har gått nästan en vec a sedan vi hördes vid senast. Saknar honom ordentligt. Det blir sällan telefonkontakt när det är så jättedyrt för honom att ringa och samma här. Lite motstånd känner jag också att prata arabiska eftersom det inte är min man som svarar. Men det gick bra igår. Jag är nog hjälpt av att vi nyligen har varit där och jag har fått fräscha upp min arabiskahjärna.

Kollade av hur mina svärföräldrar mår. Svärfar har ju brutit benet men mår bra. Han har nu kryckor och åker rullstol i bland. Svärmor är det värre med. Hon har fått börja med cytostatika. Det "kanske" är cancer. Det är det fascinerande med Marocko. Det får inte veta diagnoser eller så håller de diagnosen hemlig för anhöriga. För hur kan man "kanske" ha cancer. Antingen har man det eller inte. Jag har misstänkt länge att hon har cancer men nu misstänker jag att hon har en spridd cancer. Tydligen räcker inte strålning utan hon får tabletter. Järnbrist har hon också fått men mot det har hon fått medicin. Min svägerska berättade att hon var alldelels gul. Jag kan ju se framför mig att det inte bådar gott. Gul = levern som strejkar.......

Det känns skönt att min man får vara där i fem veckor nu och umgås med sina föräldrar. Man vet ju aldrig, framförallt när hans mamma är så sjuk. Jag hoppas på många år till men samtidigt kan detta vara sista sommaren som vi ser henne.

Städat hem

Nu har mamma varit här i tre dagar. Det är helt underbart och vilken hjälp jag får. Hon har dammsugat och skurat, hon har tvättat fönster och hämtat barn. Jag tror inte att hon inser vad jag uppskattar den hjälp jag får. Det är svårt att uttrycka med ord. Men det betyder mer än allt. Det innebär för mig en hel vecka eller två som det kommer vara fint och rent utan att jag behöver lyfta ett finger. Eftersom jag nu är själv....

Maken har det bra i Marocko men han är så klart väldigt saknad. 4 veckor kvar...... Skulle just nu hellre vara där än här pga den härliga värmen som finns där jämfört med regnet som öser ner här. Känns liksom i kroppen...,Blä

Barnen har gått på fotbollsskola denna vecka och verkligen älskat det. Till och med flickan har tyckt att det har varit så roligt. Det är härligt att de har en sysselsättning som de tycker är bra och kul. Och som är nyttig på alla sätt och vis.

Ikväll kommer en kompis och då blir det mysfika och massa snack. Skönt att bara vara och ha någon som tycker det är helt ok att jag sitter på stol och inget gör ;)

Måste träna mig att vila

Har suttit en lång stund framför datorn och fixat och donat med bloggen. Inser för sent att jag är alldeles slut. Tyvärr vill inte hjärnan lyssna på kroppen så trots att jag lägger mig för att vila jobbar hjärnan på med vad vi ska äta till middag och hur morgondagen ska se ut. Tänk att jag har så svårt att slappna av. För att kunna somna måste jag vara mer än slut. Skulle vilja lägga mig en stund och bara vila och sedan kliva upp piggare. Nu jobbar ju hjärnan ihjäl mig under de 30 minuter jag fann ro att vila. Men det är väl träning det med. Är lite avundsjuk på maken som bara kan släppa allt och lägga sig att sova mitt på dagen ett par timmar. Och faktiskt fungera efteråt. Jag upplever att jag blir tröttare om jag sover.

Men blir jag för trött orkar jag inte läsa heller vilket jag älskar. Håller på med en bok som jag sakta men säkert försöker att beta av. Är inte inne i en läsperiod direkt. Därför går det så segt. I mina värsta läsryck har jag svårt att sluta läsa, och blir trött av att jag ligger och läser in på senaste natten. Men nu ska jag se om jag kan hitta ett par böcker på biblioteket. En träning det också att slappna av och bara ligga och läsa.

Nu ska jag skicka hem dotterns kompis. Sedan så ska vi sätta oss i soffan och mysa jag och barnen framför tv:n. Ta det sista godiset och bara njuta!

Tomt

Nu har syrran åkt med sina barn. Hon var en ängel som såg till att alla barnen fick duscha, äta lunch och sedan fick jag lägenheten städad. Underbara syster!
Men nu är det stilla. Sonen springer ut till sina vänner och dottern till sina. Så här brukar det vara andra helger också men nu i vetskap att maken är borta i fem veckor och det har varit liv och rörelse med underbara syskonbarn i fyra dagar så blir det extra stillsamt.
Diskmaskinen går för fullt, tvättmaskinen likaså. Imorgon är det jobb igen och barnen börjar på sin fotbollsskola i fyra dagar.
Bäst att lägga sig och vila in det jag kan innan verkligheten slår till som en hammare.

Gröna Lund

Skönt att vara hemma igen. Efter mycket åkande och lyckliga barn är vi nog lika lycklig att sitta hemma vid köksbordet igen. Barnen har åkt allt från cirkuskarusellen och tekoppar till insane. De har sett Mojje uppträda och de har fått enorma slush och såklart vann dottern 1,8 kg bilar. Vi hade med oss smörgåsar att fika och en massa kakor. Det mesta har gått åt och det är skönt för Gröna Lund är inte direkt billigt. Jag och systersonen fick se Danny genrepa inför Sommarkrysset och det var lite kul. Nu känns det i både ben och rygg men efter en ordentlig cortisonkur så mår jag så mycket bättre och klarar denna dag över all förväntan.

Syskonbarn

I torsdags kom syrran med sina tre barn. Helt underbart! De är så mysiga alla tre. Idag, lördag ska vi åka till Gröna Lund. Barnen ska få åka karusell tills de snurrar av sig själva. Barnen älskar att ha sina kusiner på besök. Lilla M är precis 1 år fyllda. Hon tultar omkring som den bestämda fröken hon är. D fyller snart 5. Han älskar sin stora killkusin som han kan spela fotbollsspel med. Min stora I har fyllt 10. Hon och min lilla loppa är bästa vänner och är riktigt tjejiga.

Det märks dock att det springer runt 5 barn istället för 2. Fattar inte de som har fler än 3 barn att de hinner annat än att plocka undan.

Stora grabben ska åka vansinneskaruseller har han bestämt med sin moster. Tack och lov att jag slipper. Picknick har vi med så jag hoppas på fint väder. Det ser lovande ut!

Skara Sommarland

Sonen har åkt till Skara för att spela en cup. Han åkte i torsdags vid lunch och spelade gruppspel på fredagen. Det gick inte så bra och de blev sist i sin grupp. Det andra laget blev också sist i sin grupp vilket innebar att de skulle mötas i slutspel.
Jag , maken och dottern klev upp tidigt på lördag morgon och packade bilen full med sängkläder och mat. Jag hade hyrt en stuga då killarna skullle vara på sommarlandet på lördagen istället för söndagen som det var förra året. Vi ville ju ha med sonen hem så det vara bara att hyra en stuga och få oss en liten minisemekster tillsammans.
Vi kom till sommarlandet vid 11 på förmiddagen efter att ha stannat en gång och ätit glass. Sedan hade vi kört i ett sträck. Det gick jättebra men det regnade ordentligt vid Örebro så jag hann bli lite orolig för vädret. Tack och lov fick vi ganska fint väder i Skara med endast lite regn runt lunch. Dottern badade och åkte karuseller. På eftermiddagen satt vi i solen och fikade och myste. När sommarlandet stängde vid 19 gick vi till stugan. Sonen hade vi träffat på ett par gånger och kramat om men han hängde med sitt gäng och de sov i en skola.
På kvällen åt vi middag i stugan och sedan tittade vi på film i datorn som jag hade med mig. Söndagen vaknade vi till ösande regn. Mindre kul men jag var otroligt tacksam att lördagen hade haft fínt väder. Nu fick vi se en semifinal mellan de två Stuvstalagen i porlande regn. Trots att jag hejade på bägge lagen var jag glad att sonens lag vann efter straffar och gick vidare till final. Finalen förlorade de men de fick ändå en silvermedalj.
Sedan var det dags att åka hem. Regnet fortsatte att ösa ner hela vägen hem och vid 20.30var vi hemma igen efter en supermysig helg tillsammans. Nästa helg ska maken åka till Marocko och stanna där i 5 veckor. Så detta var en perfekt familjehelg tillsammans.