lördag 26 juni 2010

Midsommar

Igår var det första lediga dagen på semestern! Jag arbetade till typ 22.00 kvällen innan, allt för att få i ordning det som inte hunnits med inför för de 5 veckor jag ska vara borta.
Sov länge och slappade. Tog svängen till Ica Maxi för att handla med en kollega inför kvällen. Skulle fira midsommar med lite god mat tillsammans med henne och hennes lillasyster. Sill och potatis blev det så klart och en jordgubbstårta. Till varmrätt fixade vi kyckling och sallad. Trevligt var det men den hårda arbetsveckan kändes av så huvudet blev lite trött. Lillasystern kände också av den långa resa hon gjort dagen innan så kvällen blev inte så jättesen.

Barnen fick inte dansa runt någon stång i år men jag tror inte att de saknade det. De umgicks med sina vänner som inte heller åkte iväg någonstans. Fördelen med att bo invandrartätt. Ingen firar midsommar så barnen behöver inte känna sig utanför. Förra året var vi till Hågelby. Då var det midsommarfirande i full svensk manör och vi stog under tak när det regnade som värst. Det blev dessutom mycket dyrare än i år. Då var det både inträde och lotter. Enligt mitt tycke så var detta års firande mycket trevligare.

Resfeber

Resan till Marocko börjar närma sig med stormsteg. Jag har nog inhandlat det mesta jag ska ha med mig, allt i form av fläktar, mediciner och tidningar. Jag har ytterligare en vardag till på mig som tur är. Det ska tvättas och packas. Jag som har så svårt att packa kläder i förväg. Jag anser att tre dagar i förväg är mycket. Jag brukar packa typ några timmar innan. Nu har jag ändå börjat att ta fram kläder så jag avanserar.
Maken tvättar dock inte i samma takt som torkskåpet så jag får allt som oftats torka om kläderna och jag får dem i en skrynklig hög i soffan. Dottern bidrar i det bästa med att byta kläder tre gånger om dagen.
Sonen varken byter eller smutsar ner sina kläder så ofta så nu har jag kommit på att jag inte ens vet om han har tillräckligt med shorts. Foppatofflor kom han på att han hade vuxit ur så det blev till att köpa nya. Dottern ärver kläder efter sin kusin så hon har alltid nya kläder i rätt storlek.

På måndag blir det till att göra alla sista minuten saker. Plus att jag tänkte slappa med barnen och ta dem till stranden för att bara njuta. Inga måsten. Jag kommer nog vara uppe hela natten ändå som vanligt. Maken ska få städa och feja medan barnen och jag är ute så att det är fint när mina vänner ska bo i lägenheten under den tid vi är borta.

söndag 20 juni 2010

Mitt handikappade liv är förlängt

Med det menar jag förstås alla tillstånd jag har. Fick parkeringstillståndet förlängt i 3 år och i förrgår kom färdtjänstkortet förlängt i 6 år. Inte illa. Tack och lov är jag ändå på bättringsvägen. Efter cortisonkuren så kan jag numera gå på morgonen utan att riva väggar och möbler. Det känns riktigt skönt. Framförallt när vår resa till Marocko närmar sig med stormsteg.

Jag var lite orolig ett tag att lägenheten skulle behöva stå tom men nu ska några vänner passa på och bo i den. Vi har också fått erbjudande om ett byte av lägenhet. Jag hoppas att jag hinner få se den andra innan vi åker. Så det kan bli så att till hösten flyttar vi till en fyra till barnens stora förtjusning. Det händer mycket nu känner jag. Allt på en och samma gång. Rehabilitering, semester, byte av lägenhet. På jobbet händer det minst lika mycket med chefer som börjar och slutar. Det gäller att hänga med i svängarna.

onsdag 9 juni 2010

Vintersol!

Jag fick brevet idag! Jag är beviljad rehabilitering utomland på Vintersol i Teneriffa i 28 dagar. Det kan inte bli bättre. Jag planerar att åka i september, oktober. Helst vill jag vara hemma när sonen fyller år i slutet på september men går inte det så får jag fira honom när jag kommer hem. Jag ringde maken och skrek av lycka så jag höll på att skrämma ihjäl dottern. Han var inte lika positiv till det hela. Han tänkte mest på sig själv att hur ska han klara barnen själv i en hel månad och tänk om de blir sjuka. Och han jobbar ju kvällar också. Kände mest men hallå! Vi har vänner och mormor. Sånt löser sig. Blir barnen sjuka så ger man dem medicin eller så tar man dem till sjukhuset. Mormor är desutom en bra rådgivare. Förra sommaren var jag själv en månad med barnen. Det är bara att gilla läget om man vill ha en frisk fru.
Så jag ser fram emot resan. Dottern sa att hon kommer att sakna mig. Det kommer jag också men det är också en kort tid i livet man får ta och jag kommer hem piggare och friskare!

Skolavslutning

Idag var det skolavslutning. Det är lika härligt varje år. Dottern uppträdde med sin klass i att sjunga. Sonens klass skickade upp några tjejer på scenen för att dansa. Lite presenter till fröknar och magistrar. I år fick de lite choklad, kex och ost. Grabben har haft en extra fröken några månader. Hon fick en liten extra orkidée. Solen skiner som den ska och vi har tryckt i oss jordgubbstårta. Som överraskning ska jag åka iväg och köpa cyklar till barnen. I eftermiddag behöver jag nog sätta mig och jobba lite. Fick lov av chefen att jobba hemme och i och för sig är det min sjukledig dag idag men då jag vabbade igår på grund av dotterns tandläkartid så får jag nog prestera några timmar. Jag får inte ihop det annars. Tyvärr. Egentligen ska det inte vara mitt problem men det blir det. Jag ska ta det lugnt i alla fall. Jag var så lycklig i morse för jag kunde städa undan på diskbänken och det innan jag tagit alla mina piller. Jag är på väg tillbaka till livet! Nackdelen är att det märker min man också och då släpper han mer på hushållssysslorna. Om han kunde sluta att vara så envis så jag kan få köpa städning varannan vecka. Men han kommer nog få pikar till den dag han ger med sig.

Tandvärk

Min dotter har råkat ut för det jag tack och lov aldrig har behövt vara med om. Tandvärk! Dessutom är det inte första gången. Hon kom till mig på söndagkväll och var ledsen. Hon sa att hon hade ont i tanden. Lite medicin (alvedon och Ipren) och nattti natt. Hade jag tur var det bara tillfälligt. Men så var det inte. På måndag morgon vaknar hon gråtandes. Mer medicin och iväg till skolan. Det lättade snabbt och hon var pigg så att vara hemma ville hon inte. Ringer tandläkaren och får en akuttid dagen efter kl 13.00. Där hade jag tur för jag visste att de skulle iväg på utflykt till frökens mormor på tisdagen och det ville hon inte missa. Fritids ringer på måndag eftermiddag och då har det börjat göra ont i gen så maken får gå och hämta henne. Han ger henne medicin och säger senare till mig att hon kändes varm. Tempen hade han glömt att ta innan han gav medicinen. På natten till tisdagen vaknar hon vid 03.00 och har nästan 39 graders temp och ont. För att säkra utflykten så får hon medicin på morgonen samt en alvedon med sig. Jag meddelar fröken och ska komma och hämta henne från utflyktmålet så vi hinner lagom till tandläkaren och hon får vara med på utflykten. Vid 9 ringer de från tandläkaren och vill ändra tid till kvart i elva. Men hallå, glöm det! Jag var på jobbet och hade ett möte samt att dottern var ju på utflykt. Säger att hon måste komma idag annars får jag väl sätta mig på en akut. Då får jag en tid kl 14.00 istället. Undrar vart den tiden kom ifrån. Hämtar dotter som inte haft ont förutom om hon biter ihop tänderna och vi får en urhärlig tandläkare som är helt underbar. Dottern är nog skeptisk för av någon anledning så gillar hon inte killar. Han berättar inte ett dugg för mycket utan bara exakt det han ska göra. Jag gillar ordet att han ska få "Tanden att sova" - inte bedöva. De bedövar halva hennes huvud tror jag och sedan drar de ut tanden. Efteråt berättar de att det var en varböld där och det var ingen mening att spara tanden, de hade behövt dra ut den ändå. Dagen efter har hon inget ont och febern försvann som i ett trollslag. Nu ska jag bara tillkalla tandfén. Pengen är viktigare än presenterna hon fick för att hon var så duktig. Inte ett ord eller tår på ungen på hel tiden. Hon är ju helt fantastisk.

söndag 6 juni 2010

Cykelångest

Igår kväll satte jag igång med mitt projekt "laga cykel". Jag kom inte långt vill jag lova. Fick inte ens av däcket för det satt fast. Pajade en skruvmejsel på köpet. Med den muttern sprack mina planer att dottern skulle klara sig med sonens cykel i år och att de skulle kunna dela på den. För sonen cyklar inte alls lika mycket som dottern. Men nu då hans cykel inte ens vill lagas så blir jag galen. Det innebär att jag behöver köpa en ny cykel till dottern som cyklar massor och vars cykel är alldeles för liten. Sonen behöver definitivt en cykel då hans är för liten och numera trasig. Jag som hade tänkt strunta i att köpa cyklar i år. Men så slog mig tanken att de har hela 7 veckor hemma under sommarlovet och när inte min fina lösning nu fungerar så vet jag inte om jag kan låta bli att köpa cyklar. Hur kan man ha sån beslutsångest huruvida man ska köpa cyklar eller inte. Troligen för att de är så dyra i den här storleken. Det är inte en 500 kr längre. Visst tänker jag också på alla de familjer som inte ens har möjligheten att tänka tanken att köpa en ny cykel. Men nu ligger läget hos oss att vi har råd men inte i överskott och det är väl därför man funderar både fram och tillabaka hur vi ska göra. Imorgon får sonen låna en kompis cykel till en cykelutflykt. Annars hade jag nog haft lite mer panik. Nu funderar jag på om vi ska åka på deras skolavslutning och köpa dem cyklar som present. Hur svårt ska det vara!! Jag får fundera lite till....

lördag 5 juni 2010

Äntligen på bättringsvägen

I tisdags var jag till min nya läkare i Huddinge. En spänd förväntan hade jag. Lite nervös att jag ska få en läkare som inte är på samma våglängd. Får ett asiatiskt namn på läkaren och trodde att det var en kvinna. Tji fick jag. En riktigt skicklig man var det som pratade perfekt svenska. Han fixade en remiss till sjukgymnastik och hittade ömma punkter som inte ens jag visste fanns. Man har leder på de mest otänkbara ställen. Sedan satte han mig på en tre veckors kur på cortison. Nu efter fyra dagar känner jag verkligen skillnad. Jag kan gå igen och jag kan ta mig från frukostbordet utan att riva möblemanget på vägen.

Jag har varit till färdtjänsthandläggaren i fredags och ansökt om förlängning. Jag läste i läkarintygen att hon (läkaren i Danderyd) bedömde mitt funktionshinder föreligga för all framtid. Det vet i och för sig jag också samt att ortopederna har med finare ord sagt det men det var som en klump ändå att läsa det svart på vitt. Jag var samma dag och hämtade mitt parkeringstillstånd som förlängts i tre år. På onsdag ska jag hämta mina förhöjda skor hos ortocenter. Nu tror jag att det får vara bra med läkarbesök och andra möten. Bara ett par provtagningar till så ska det vara klart. Jag tycker inte jag har gjort något annat än sprungit hos läkare under våren. Nu håller jag bara tummarna att färdtjänsten förlängs och att jag får en rehabiltering utomlands.

Äntligen helg

Det verkar gå troll i mina helger. Helger som jag ser såå fram emot att få vara ledig och slappa. Men icke. Alltid är det något som måste göras. Idag var det match halv tio på morgonen. Därefter till IKEA och vaccinera sonen igen. Men nu är vaccineringen klar i alla fall för detta år. Handdukar och ljus inhandlades till släkten i Marocko och äntligen fick jag till att köpa mig en brandsläckare också.

Hem till att försöka fixa sonens cykel. Där gick jag bet totalt. Hjulet satt fast så till och med skruvmejseln gick sönder. Han har också mot min önskan vuxit ur sin cykel. Tack och lov får han låna en kompis cykel på måndag när han ska i väg på cykelutflykt med sin lärare. Men dottern vill också cykla. Jag har sagt till barnen att i år har vi inte råd att köpa nya cyklar eftersom resan till Marocko drar en del pengar. Tanken var att barnen kunde dela på sonens cykel som i storlek passar dottern och sonen kan med lite gnäll fortfarande cykla på den. Men så kör dottern över glas och här sitter jag nu med en cykel som inte låter sig lagas. Och jag skulle gärna lämna över lagandet till min man om inte han vore mer estitisk än teknisk. Summa summarum blir det nog till att köpa nya cyklar till dem båda ändå. Suck. Varför har pengar vingar?

Tro ni jag får vila imorgon då? Ha, hem till en kompis på förmiddagen vars barn fyllt år och en match till på eftermiddagen och maken jobbar hela helgen så ingen hjälp har jag där heller. Men han ska nog få ta tag i förrådet på måndag och så får han strunta i att städa hemmet denna vecka.