Gamla vänner

Senaste tiden har mina gamla vänner poppat upp som svamp i skogen. Idag var jag och hälsade på en god vän (och tidigare sambo för hur många år sedan som helst). Han gifte sig för en vecka sedan och han har en helt underbar fru. De har två söta barn som bara var så gulliga. Kommer fortfarande ihåg när han berättade att han träffat sin fru för 9 år sedan. Själv var jag redan gift sedan 3 år tillbaka. Han sken upp som en sol och då visste jag att han hade träffat den rätta! Och nu äntligen har de gift sig.

Imorgon ska jag träffa en annan gammal god vän. En person som jag träffade på en av mina rehabiliteringar för 14 år sedan. Vi var de enda unga på den resan så det blev naturligt att vi blev goda vänner. Efter att jag har fått barn har det inte varit lika lätt att hålla kontakten men nu ska vi iväg och fika och prata gamla minnen. Åh vad jag tycker om minnen. Det visar ju livets gång och vad man har gjort. Bra att ta fram när man inte mår så bra och härliga att le åt när man mår toppen.

På bättringsvägen

I tisdags var jag hos husläkaren. En rikigt bra läkare som hade sett till att ha provresultat innan hon träffade mig. Proverna visade ganska tydligt att jag hade ett skov. Blodvärdet sjunker och sänkan stiger. Hon sjukskrev mig 25% i två veckor så jag hinner ta kontakt med reumatologläkaren. Som tur var hade jag en kallelse hemma till Huddinge reumatolog (jag är överförd, jippie!) samma dag. Så det var bara att ringa och boka om tiden så nu ska jag dit redan om två dagar.

Reumatologen på Danderyd hade sagt till mig att man inte behövde öka på några mediciner när jag frågade. Hade för mig att jag förut tagit 8 tabletter istället för 6 som jag tog nu och som receptet är utskrivet på. Undrar om det har missats i journalen? I alla fall så har jag nu ökat upp till 8 på eget och den gamla läkarens bevåg och tagit det i tre veckor. Och nu känner jag faktiskt skillnad. För jag kan ju inte må bättre bara av tanken att jag är sjukskriven. Hoppas nu jag får en riktigt bra läkare. Jag är riktigt nervös för det. Men vi får väl se.

Snart ny vecka

Helgen har gått över förväntan. Trodde jag skulle må sämre. Och veckan gick bra, tack vare min man. Han tog en hel del av träningarna denna vecka utan att jag behövde skjutsa och hämta. Nackdelen av att bara en av oss har körkort...... än så länge. Det gjorde att jag fick energi sparat till helgen. Sonen hade match fredagkväll så det var direkt hem från jobbet och hämta bilen och köra direkt till matchen. Hem lagom till middagen som blev inköpt på subway. Fanns inte en chans att vi skulle orka ställa oss och laga mat. Lördagmorgon upp halv åtta för att göra oss i ordning till nästa match. Därefter hem och lämna maken sedan vidare till Ikea och vaccinera sonen mot TBE. Lunch på McD och hem lagom för att göra iordning matsäck till söndagen. Dottern sov över hos grannen men sonen hade istället två kompisar övernattandes hos oss. Grabbarna skulle nämligen upp i morse kl 7 (inklusive mig) för att åka till Huddinge olympiad som startade halv nio. Efter att de var tryggt lämnade så hann jag med mig själv en timme för att därefter ta dottern till Ikea och vaccinering. Därefter vidare för att köpa skor, helst till mig men dottern ville också ha. Ett "jobbigt"måste. Jag var tvungen att hitta några skor som jag ville ha eftersom jag ska till ortocenter imorgon där de ska bygga upp ena skon så fotleden avlastas. Nu har jag packat ner två par, ett par gamla och ett par nya. Men de kanske bara gör ett par. Jag vet inte.....
Veckan som kommer består av hembesök i jobbet vilket jag inte brukar göra längre, besöket hos ortocenter, läkarbesök på tisdag, kalas. Det känns som det bara fortsätter. Jag blir trött bara jag tänker på det. Jag kommer att få fokusera på att ta en sak i taget. Vila får jag med andra ord göra nästa helg Gissa om jag längtar....

Fotboll

I morse var det bara att sätta klockan på 6. En söndagsmorgon! Fy vad hemskt det var. Jag känner mig smått förstörd. Men vad gör man inte för barnen. Grabben hade en fotbollsmatch och det var samling halv nio. Han blev kallad till en extra match utöver hans spelschema så det var roligt för honom. Men han verkar också vara seg på morgonen för han spelade inte alls som han har gjort den sista tiden. Men han var inte ensam om att verka seg. Och i laget de mötte fanns en kille som var över 1.60 lång. Våra grabbar är ca 1.40. Lillasyster påpekade att det fanns en stor människa på planen. Hon funderade om det var en pappa. Sedan när hon fick veta att han tillhörde det andra laget så tyckte hon det var orättvist. Jag frågade om det skulle vara orättvist om han tillhörde vårt lag. NEJ, det tyckte hon absolut inte. Gumman, håller stenhårt på storebror.

Livet leker

I morse vaknade jag och mådde bra! Äntligen en helg med välmående. Kan bero på att det var en helgdag i torsdags och jag fick en välförtjänt vila. Låg hela dagen i sängen. Resten av veckan har vi fått aktivera oss ordentligt. Dottern har börjat sin simskola vilket hon bara älskar. I onsdags följde maken med så vi var hela familjen i simhallen. I tisdags var det fotbollsträning med sonen. Tack och lov har barnen sina träningar varannan dag.

I dag strålar solen till skillnad mot förra helgen som bara var mulen. Inte för jag kommer att komma ut i solen mer än på balkongen men det är härligt i alla fall. Jag börjar längta till semestern på allvar. Marocko - here we come!

Saknar familjen i Marocko otroligt. Brukar bli så nu när vi bara åker vartannat år. Tur att det är billigt att åka taxi där så jag kan ta mig till olika platser. Nu ska jag bara planera ihop vad jag ska handla. För en gångs skull har jag redan gjort en lång lista. Jag brukar typ packa och handla dagen innan. Misstänker trots min fina lista att det inte kommer vara någon skillnad i år.

Just nu njuter jag av att lyckan ler mot mig. Jag har ingen kropp som fungerar men vad gör det. Jag har en man som älskar mig och två friska härliga barn. Just här och nu känner jag hur glad jag är för denna stund. Jag njuter så länge det varar. Jag lever här och nu och inget annat är viktigt. Jag lever och mår bra i hjärta och själ. Jag har en familj som tar hand om mig och vi är viktiga för varandra.

Lördag

Det är maj och solen har skinit hela veckan. Det är klart att det är mulet idag. Imorgon ska sonen ha en fotbollsmatch på morgonen så det var skönt att få sova ut idag. Får ju inte göra det imorgon. Och jag som verkligen behöver mina sovmorgnar. Jag har blivit så trött sista tiden.

Idag går tankarna att jag borde hitta på något att göra med barnen. Allt som har med att gå är helt uteslutet. Fruktansvärt irriterande att jag inte kan röra mig längre som jag vill. Före höftopertionen var det ju bra. Inte för jag kunde göra hur mycket som helst då heller men jag hade mindre begränsningar än vad jag har idag.

Som det ser ut nu ligger valen mellan att barnen får leka fritt och jag tar ett horisontalläge i sängen eller åker antingen till simhallen eller till en lekfabrik med barnen.
Frågan är vad jag orkar och vad de vill. Lekfabrikerna är ganska dyra i jämförele med simhallen. Dottern har en kompis så jag misstänker att hon ska med också i så fall.

Det vore skönt att göra något tillsammans så barnen känner att jag är delaktig i dem även när kroppen inte mår bra. De oroar sig nog för det tillräckligt i alla fall.

Besiktning

Så var det dags för den årliga besiktningen. Denna gång inte av bilen utan av mig själv. Min underbara läkare har gått i pension efter 14 år. Hur är det möjligt? Så får han inte göra......

Men jag fick en ny bra läkare. Det var lite kul för hon hade en student med sig och det har jag inget emot. Det är bara roligt om de kan få lära sig saker från mig. Så han fick klämma och känna han med. Det enda studenter inte får göra är att spruta mig. Tidigare fick de inte ens vara med i rummet. Men det tror jag inte att jag skulle ha något emot nu. Det kan vara bra att se att en patent kan få mindre panik och gråtattacker. Jag blev skrämd som liten och det sitter kvar just när det gäller ledpunktioner.

Men nu ska jag bli överförd till ett närmre sjukhus. Jag har haft min läkare på andra sidan Stockholm så jag har varit förberedd på att när han går i pension så ska jag få komma över till ett sjukhus som det inte tar mig en timme att komma till.

Men jag tycker fortfarande min gamla läkare var bättre. Han kände mig utan och innan. Nu kollade jag om inte medicineringen skulle ändras. Men det tyckte inte läkaren för jag hade ju inga inflammationer och svullnader i lederna. Kom ju på senare att mina leder brukar inte vara svullna. Det är mina ledfästen som är inflammerade och det är inte tillräckligt för att det ska ge utslag på sänkan men tillräckligt för att jag inte ska kunna gå. Ville ha en annan smärtlindring men fick bara dosen antiinflammatoriskt ökat. Underbart, ska bara paja min mage lite till.

Jag ska ansöka om bilstöd och om rehabilitering utomlands. Hoppas läkaren kan skriva ett tillräckligt bra intyg utan att känna mig. Det känns lite nervöst för det. Jag behöver verkligen komma iväg på rehab till hösten. Får väl trycka på risken att bli sjukskriven. Samt att jag vill få höften att hålla nu när den är så nyopererad. Börjar få känningar av den och jag vet inte riktigt varför. Jag ska ordna mig en tid på vårdcentralen så jag kan få lite sjukgymnastik.
Besiktningen gick igenom med vissa anmärkingar ;)

Cirkus

Häromdagen överraskade vi barnen med att gå på cirkus på kvällen efter sonens fotbollsträning. Vi hade kostat på oss lite extra så att vi satt längst fram och det var det värt. Maken blev till vår glädje trakasserad ett par gånger av clownerna. Han blev friserad och fotograferad (med en vattenkamera så klart) och blev hamrad i huvudet när han inte lyckades träffa ett nät med en boll. Sonen fick gå upp på managen och nicka boll med clownerna och dottern fick även hon kasta en boll i nätet. Djuren kom oss rikitg nära så deft blev verkligen en glädjens kväll. Självklart med både popcorn och sockervadd. Många andra artister fanns så klart och det var så kul att se dem på nära håll. Vi har inte gått på cirkus så ofta. Senast var när min svärfar var här i Sverige och det är nog tre år sedan. Man kanske borde försöka att gå oftare.

1 maj

I dag är det min systers födelsedag. Vi tog bilen och åkte via min mamma till systeryster och mina härliga syskonbarn. Hos mamma fick jag möjlighet att bli klippt av min underbara frisör som numera bara gästspelar i Nyköping. Fick äntligen håret som jag vill ha det. Igår var det valborg och vi tog barnen och tittade på en eld och lite fyrverkerier. Vi vuxna hade nog hellre varit hemma men men. Vad gör man inte för barnens skull. Idag kommer svärföräldrar till syrran och det blir livat........
Syrran och hennes kille håller på att städa som bäst medan jag sätter mig behagligt framför datorn. Eller städa och städa. Syrrans kille hamnade på något konstigt sätt framför tv:n och syrran i duschen.
Vi blir kvar en dag till innan det är dags att köra hem imorgon. På måndag kommer jag väl vara "döende" som vanligt efter en helg med aktiviteter men vissa lägen så får man strunta i det.

Hemma blev maken kvar i lugn och ro utan fru och barn, men med städning som uppdrag. Tack och lov att jag med hjälp av en kompis har fixat tvättmaskinen. Så det kommer bli mitt uppdrag till veckan. Jag är just nu nog mer kär i min nya tvättmaskin än i maken. Skämt å sido. En liten maskin kan helt klart inte slå min underbara man. Men det är helt fantastisk - tvättmaskinen alltså. Den är så tyst och fin. Nu kan jag äntligen slippa tvättstugan.