Cykelångest

Igår kväll satte jag igång med mitt projekt "laga cykel". Jag kom inte långt vill jag lova. Fick inte ens av däcket för det satt fast. Pajade en skruvmejsel på köpet. Med den muttern sprack mina planer att dottern skulle klara sig med sonens cykel i år och att de skulle kunna dela på den. För sonen cyklar inte alls lika mycket som dottern. Men nu då hans cykel inte ens vill lagas så blir jag galen. Det innebär att jag behöver köpa en ny cykel till dottern som cyklar massor och vars cykel är alldeles för liten. Sonen behöver definitivt en cykel då hans är för liten och numera trasig. Jag som hade tänkt strunta i att köpa cyklar i år. Men så slog mig tanken att de har hela 7 veckor hemma under sommarlovet och när inte min fina lösning nu fungerar så vet jag inte om jag kan låta bli att köpa cyklar. Hur kan man ha sån beslutsångest huruvida man ska köpa cyklar eller inte. Troligen för att de är så dyra i den här storleken. Det är inte en 500 kr längre. Visst tänker jag också på alla de familjer som inte ens har möjligheten att tänka tanken att köpa en ny cykel. Men nu ligger läget hos oss att vi har råd men inte i överskott och det är väl därför man funderar både fram och tillabaka hur vi ska göra. Imorgon får sonen låna en kompis cykel till en cykelutflykt. Annars hade jag nog haft lite mer panik. Nu funderar jag på om vi ska åka på deras skolavslutning och köpa dem cyklar som present. Hur svårt ska det vara!! Jag får fundera lite till....