lördag 5 juni 2010

Äntligen på bättringsvägen

I tisdags var jag till min nya läkare i Huddinge. En spänd förväntan hade jag. Lite nervös att jag ska få en läkare som inte är på samma våglängd. Får ett asiatiskt namn på läkaren och trodde att det var en kvinna. Tji fick jag. En riktigt skicklig man var det som pratade perfekt svenska. Han fixade en remiss till sjukgymnastik och hittade ömma punkter som inte ens jag visste fanns. Man har leder på de mest otänkbara ställen. Sedan satte han mig på en tre veckors kur på cortison. Nu efter fyra dagar känner jag verkligen skillnad. Jag kan gå igen och jag kan ta mig från frukostbordet utan att riva möblemanget på vägen.

Jag har varit till färdtjänsthandläggaren i fredags och ansökt om förlängning. Jag läste i läkarintygen att hon (läkaren i Danderyd) bedömde mitt funktionshinder föreligga för all framtid. Det vet i och för sig jag också samt att ortopederna har med finare ord sagt det men det var som en klump ändå att läsa det svart på vitt. Jag var samma dag och hämtade mitt parkeringstillstånd som förlängts i tre år. På onsdag ska jag hämta mina förhöjda skor hos ortocenter. Nu tror jag att det får vara bra med läkarbesök och andra möten. Bara ett par provtagningar till så ska det vara klart. Jag tycker inte jag har gjort något annat än sprungit hos läkare under våren. Nu håller jag bara tummarna att färdtjänsten förlängs och att jag får en rehabiltering utomlands.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar