Släktbesök

En del av vistelsen i Marocko består i att träffa diverse släktingar som bor här. Det vill säga inte bara den närmaste familjen som vi bor hos utan kusiner till min man. Någon kusin känner jag till väl och det är bara angenämt att åka till dem. Men till andra blir det ganska stelt. Många tar för givet att jag pratar franska bara för att jag är vit. Det som är roligt är att vara hemlig till dess att de förstår att jag pratar arabiska eller marockanska som vissa skulle säga. Jag pratar inte så bra men jag förstår och jag kan göra mig förstådd. Det är huvudsaken. Barnen tycker det är så klart roligare när de man hälsar på har egna barn som de kan leka med. Barnen här i Marocko har inte leksaker på samma självklara sätt som svenska barn och de har inte alltid egna rum. De leker mest ute och sparkar boll eller hittar på andra lekar. Rummen består mest av sängar som är tjocka madrasser. En värld som jag tycker det är bra att mina barn ser så deras tacksamhet för den värld de lever i ökar.