Bröllopsdag

Idag för 15 år sedan blev jag gift med min man. Jag säger blev, för det var ett himla jobb att få till det. Och inte var det direkt nåt "bröllop" då utan det liknade mest en borglig vigsel på ett slitet kontor och på arabiska. Dvs, jag fattade mest ingenting. Men kär var jag och resten var strunt detsamma. Ett halvår senare hade vi en stor bröllopsfest i Marocko som jag aldrig kommer att glömma. Inte förstod jag så mycket då heller men kärleken överlever det mesta. Året var 1997 och jag hade precis kommit in på Socialhögskolan och nyligen separerat lyckligt (jo det går faktiskt) efter nästan sju års förhållande. Han fick vara min bästis istället. Och tur var väl det när jag helt plötsligt hamnade hos min livs kärlek. Inte hade jag trott då att jag inom ett par år skulle vara gift och fått barn. Det bästa är att mannen i mitt liv fortfarande är mitt livs kärlek efter så många år. Resan som vi har gjort är fascinerande, jobbig, underbar, katastrofal och helt fantastisk. Jag skulle nog inte vilja göra om det för att kombinera två kulturer är inte lätt. Allt annat är lögn. Men nu känns det som vi verkligen kan varandra utan och innan och jag älskar honom mer än någonsin!