söndag 11 november 2012

Bråkig fot

Foten har börjat bråka med mig. Som tur är brukar det bara hålla i en vecka eller så. Men jag får så dåligt humör. Och det går ut över hela familjen. Jag har inget tålamod överhuvudtaget. Superfint när man är mamma. NOT!!!
Och det fungerar inte heller så bra att ha dåligt tålamod när man har en son som behöver struktur. Nåja. Jag är som jag är och familjen brukar köpa det. Bara jag slipper röra mig så mycket. Vilket brukar sluta med att barnen blir springpojkar åt mig. De är vana med det också. De har ju vuxit upp med en mamma som inte alltid är helt ok överallt. Tur att huvudet fungerar oftast i alla fall.

Idag ska min egen lilla mamma komma förbi. Hon är inte klok som kör 10 mil bara för att lämna en jacka. Men det är mamma i ett nötskal. Hon är mer uppskattad och älskad än vad hon själv vet om. Och jag är dålig på att ge henne uppskattning i den omfattning som hon är värd. Hon ska förhoppningsvis få en underbar födelsedag i januari i alla fall hade jag tänkt.

Min vackra mamma!
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar